Trötthet....

Den senaste tiden har jag känt en enorm trötthet i kroppen. Mestadels i hjärnan men kroppen har hakat på den jobbigt trenden hjärnan satt. Denna trötthet var det länge sedan jag kände. Jag orkar inte göra någonting utöver det jag absolut måste och knappt det. 
Hjärnan har som gått in i dvala, jag kan sitta på jobbet i ett samtal och bara försvinna bort i tomhet. Sluta lyssna, sluta svara, sluta röra mig och bara titta rakt fram. 
Jag orkar inte träna inte ens tankar på träning får plats i hjärnan. Den fylls bara av onödigt grubbel och tomhet. Detta resulterar i att kroppen också blir svag och rent ut sagt lat. Jag vet att jag mår 1000 gånger bättre i min MG om jag tränar men det är som att det inte är motivation nog.

Anledningen till denna trötthet har jag ej kommit fram till änn men jag vet att jag MÅSTE ta mig ur den snart för annars blir det inte alls bra. 
Jag har ambitionen vissa dagar att sätta igång med saker men ORKAR inte ta tag i det. 
Sen att jag inte kan sova på nätterna gör det ju absolut inte bättre. Jag går även under utredning varför jag är konstant täppt i näsan och har varit det senaste året. Läkaren tror någon form av allergi men proverna visar inga allergier. Så nästa anhalt blir öron, näsa, hals avdelningen för att se om dom kan hitta någon anledning till denna nästäppa.

Jag vill så gärna komma tillbaka igen och det är snart men samtidigt kan och får jag inte pressa kroppen i denna trötthet. Det kan också slå fel och göra min MG mycket värre. I dagsläget har jag inga stora märkbara symtom förutom tröttheten men tar jag i för hårt kan de komma som ett brev på posten. Avvägningen är svår och gränsen är hårfin. 
 

Bara att hålla ut och hoppas det vänder snart och att jag då inte går ut för hårt. Fortsätt kriga på livets väg.